SOOOO EXCITED!!!

Kan inte fatta att det äntligen är dags! Har längtat så sjukt länge nu... Egentligen ända sedan min katt Missis dog...
Men imorgon händer det, imorgon åker jag och Joel och hämtar katt! Är så sjukt glad och spänd just nu. Kan inte tänka på något annat och kommer nog inte kunna göra det på hela kvällen, tur att man jobbar så man måste koncentrera sig på annat i några timmar.

Jag har alltid haft katt, i hela mitt liv faktiskt. För ett o ett halvt år sedan (tror jag) dog  Missis, hon blev 18 år. Hon föddes bara en månad innan mig, så vi var bebisar tillsammans. Ca två år innan hon dog, dog vår andra katt Maja som blev 20. Så när Missis dog blev jag för första gången i mitt liv kattlös, och jag kan inte riktigt beskriva den känslan... Ensamheten och tomrummet i hjärtat. Det har inte gått en dag utan att mitt hjärta längtat efter en katts närhet. Att känna en varm, liten kropp i knäet när man tittar på film eller höra tysta spinnanden i det mörka sovrummet när man ska sova.
Jag har nog alltid och kommer nog alltid att vara en kattmänniska helt enkelt. Det går inte riktigt beskriva bättre än så, men jag känner liksom en närhet med katter. Jag blir lugn av att vara i deras närhet och glad av att se dem leka.

Så... ÄNTLIGEN!
Äntligen kanske detta tomrum i hjärtat som Missis lämnade efter sig fyllas, kanske inte helt, men åtminstone så mycket som möjligt...