Time to Change?

Känner att det snart börjar bli dags att överge denna blogg, är inte särskilt förtjust i den. Hade dessutom tänkt börja med en helt ny inriktning på min blogg och känner att jag vill ha en helt ny och fräsch blogg för detta ändamål... Några förslag på var jag ska starta upp bloggen?
Blogspot känns nämligen onödigt krångligt för tillfället...

Melancholia

Om exakt två månader och 10 dagar har jag mitt sista arbetspass på Sodexo... Om exakt två månader och 19 dagar flyttar jag till Skottland... Ensam.

Måste erkänna att melankolin har börjat smyga sig på. Upptäcker att det finns så många underbara människor här som jag kommer att sakna, alla vänner, min familj, mina kollegor och så klart Joel. Min underbara, fantastiska sambo Joel... Just nu vet jag inte hur jag ska klara mig utan honom, men jag får helt enkelt bita ihop och göra det bästa av situationen.

Dessutom kommer jag att sakna Zelda... Hon är ju så underbart mysig och kelig och gullig och.. alldeles... alldeles underbar. ;)
Slogs häromdagen av en tanke; tänk om Zelda inte kommer ihåg mig när jag kommer hem! Att jag varit borta för länge för att hon ska minnas vem jag är! :( Det vore det värsta som skulle kunna hända!

Inte kommer väl du att glömma mig lilla älskling? <3

Usch, får sluta tänka på sånt och istället fokusera på allt spännande med resdan istället! :)

Long Time no See

Usch så länge sedan jag bloggade! Måste verkligen bli bättre på detta (jag vet att jag säger det hela tiden, men nu ska jag verkligen skärpa till mig!)

Förra tisdagen var jag på konsert och såg Judas Priest, med Hammerfall som förband. Joel fick en biljett av mig i julklapp. Vi köade utanför Cloetta Center i sex timmar inför konserten (bortslösad tid egentligen, med tanke på att allt folk kom en halvtimme innan insläpp). Så kanske inte konstigt att jag hamnade längst fram i mitten! :D

Dock har alla killar en tendens att gå extra hårt på småtjejer som står längst fram, så jag fick skapliga blåmärken över hela kroppen, svullna revben och höll på att kvävas två gånger under själva konserten. Awesome konsert, med andra ord! Dessutom hamnade jag på bild i Corren! haha xD

Vad gäller själva Judas Priest kan jag inte säga att jag hade särskilt höga förväntningar. Jag menar, han är ju trots allt 60 år. Men väl på scen strålade han verkligen av närvaro och awesomeness! Det var mycket drag genom hela konserten och låtarna var grymma. Det var egentligen bara två saker jag inte gillade: det första är att de valde att spela Breaking the Law instrumentalt och låta publiken sjunga (egentligen tycker jag att de kunde låtit bli att spela den uttjatade låten överhuvudtaget, då den tillhör en av deras sämre). Det var att de spelade Living After Midnight INNAN midnatt! Så får man ju inte göra!

Men på det hela taget var det en grym konsert där jag träffade många spännande människor och fick lyssna på grym musik med ett band som funnits med mig typ ända sedan jag kunde höra...